Sätra - en stad i staden
Då Sätra Centrum invigdes 1970 bestod det av ett affärscentrum med bland annat bank, post, mataffärer, herr- och damfrisering, apotek, kemtvätt, folktandvård, barnavårdscentral, distriktssköterskemottagning och barnstuga. I anslutning till centrum anlades också Maria-kyrkan, Stora och Lilla Sätraskolan, ett bibliotek och fritidsanläggningen ”Träffen” som innehöll idrottshall, samlingslokal och ungdomsgård med café. Stadsdelen Sätra var planerad som ett eget samhälle – en stad i staden – där allt skulle finnas nära till hands, både bostäder, service och arbetstillfällen. De planerade arbetsplatserna på andra sidan ringleden uppfördes dock aldrig fullt ut.
Kontaktinformation
Snabbfakta
Beskrivning
För att få en så bred social sammansättning som möjligt planerades Sätra med både hyresrätter och bostadsrätter belägna i såväl flerfamiljshus som enfamiljshus. Här fanns till exempel de första hyresradhusen i Sverige. Närmast centrum uppfördes huvuddelen av flerbostadshusen. Längre bort från centrum blev bebyggelsen lägre, med radhus och villor. Tanken var att boendetätheten skulle vara störst närmast centrum och avta utåt. Bebyggelsen i Sätra skulle genomgående vara låg, ljus och trivsam. Flerbostadshusen fick vita fasader som gett stadsdelen smeknamnet ”Den Vita Staden”. Husen placerades på före detta skogsmark och mellan husen sparades så mycket som möjligt av den ursprungliga naturen med träd och nivåskillnader. För att öka trivseln och skapa vardagliga möten med konsten har konstnärer som Roland Haeberlein, Pär Lindblad, Göran Danielson och Sune Overud bidragit med konstnärlig gestaltning till området. Sätra har genom åren präglats av ett starkt förenings- och idrottsliv med bland annat IK Sätra, Öppet Forum Sätra, som är en utvecklingsgrupp för Sätra, och Rapatac, som bildades 2004 av Moussa Ndiaye. Rapatac verkar för att barn och ungdomar ska få en bra uppväxt genom att erbjuda hjälp med skolarbete och goda fritidssysselsättningar. Föreningens största satsning är ett bygge av ett allaktivitetshus i Sätra. Under 2000-talet har en del satsningar gjorts i Sätra med bland annat det nybyggda Sätrahemmet, en vårdcentral och Campus Sätra där det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna har upplåtit små lägenheter till studentbostäder för över 600 studenter. I anslutning till Sätra ligger också ett evenemangsområde med bland annat Gävletravet, Gunder Hägg-stadion, Estraden och Läkerol Arena. Men precis som många andra områden från samma tid har Sätra också dragits med problem, till exempel med kollektivtrafiken till och från området, brist på skollokaler då barnkullarna var som störst, bilinbrott på de stora parkeringsplatserna och inte minst 1970-talets mopedgäng som gick under benämningen Sätraligan. Trots sin förhållandevis låga ålder är Sätra kulturhistoriskt intressant med genomtänkt stadsplan, höga boende-kvaliteter, konstnärlig gestaltning och bevarad natur som på ett typiskt sätt skildrar tillkomstiden. Sätra är utpekat som Riksintresse för kulturmiljövården. Vi skyltar Gävles historia! Tillsammans med Länsmuseet Gävleborg har Gävle kommun sedan 2009 arbetat med att skylta upp Gävles bebyggelse- och kulturhistoria. Här hittar du texterna precis som de är skrivna på skyltarna runt om i Gävle.